- De skenande kostnaderna inom sjukvården! (Här är det dock i sanning en otrolig utbyggnad av vården - wow!)
- Att det är svårt att uppnå balans mellan vårdbehov (efterfrågan?) och vårdresurser
- Man måste börja försöka förebygga vårdbehovet
- Vi måste börja "fostra ungdomen" bättre (nähä?)
- Det är hög tid att vi börjar äta bättre
- Vi måste röra oss mer
- Den moderna miljön leder till psykiska störningar. Det har inte hjälpt att utöka tillgången till psykologer och kuratorer. Det måste vara någonting i den moderna miljön!
- Systembolaget verkar enbart vilja sälja sprit!
Jag gillar dock anslaget i motionen och det finns en mängd citat som är värda att lyfta ut (har fetmarkerat dessa). Tyvärr måste det ju sägas att när det gäller flera områden så har det inte gått åt rätt håll. Man försöker fortsatt att "bygga bort" sjukvårdsbristen - men ökningen av behovet är större idag (p.g.a. att vi lever längre) och resursökningen till sjukvården är inte lika snabbt ökande som när motionen skrevs. Det ses absolut ingen ökning av vårdplatserna idag! Och den fysiska konditionen och vardagsmotionen fortsätter att minska hos befolkning (med sämre mående och ökad hjärtkärlsjuklighet som följd). På den positiva sidan så dricker svenskar, och särskilt ungdomar, mindre - även om orsaken till detta kanske inte är helt positiv.
Nedan är motionen något sammanfattad (läs hela här)
Kostnadsutvecklingen inom sjukvården
En ständigt ökad efterfrågan på vård av olika slag ställer allt större krav på samhället, främst på landstingen, som svarar för huvuddelen av vårdinsatserna. Under 15-årsperioden 1950—1965 ökade vårdplatsantalet inom sjukvården med 36 500 vårdplatser eller ca 37 procent. Personalökningen under samma period utgjorde 65 procent. Samhällets utgifter för hälso- och sjukvård ökade från 720 till 4 750 miljoner kronor, vilket innebär att sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten steg från 2,5 procent till 4,3 procent.
Balansen mellan vårdbehov och vårdresurser
Hittills har samhället sökt uppnå balans mellan vårdbehov och vårdresurser huvudsakligen genom en utbyggnad av de olika vårdinstitutionerna. Enighet torde råda om att den metoden även i framtiden måste användas, så långt samhällets ekonomiska och personella resurser tillåter. Men enligt vår mening måste framtidens välfärdssamhälle långt mer än hittills skett ägna uppmärksamhet och insatser åt de faktorer, som rekryterar den ständigt ökande strömmen av vårdbehövande. Samtidigt som vårdresurserna byggs ut, bör undersökningar göras och åtgärder vidtagas i syfte att pressa ned det totala vårdbehovet.
Trafiken
Kravet på ”ansvar, omdöme och hänsyn” kommer att skärpas. Huruvida detta kommer att prägla framtidens trafikanter beror knappast i någon större omfattning på trafikpolitiska åtgärder i trafiksäkerhetsverkets regi. Det beror mera på vilka ”trafikvanor” vi fostrar vår ungdom att tillämpa i hemmen, i hissar och trappuppgångar, i skolportar, korridorer och bespisningsköer liksom på gator och vägar. Några veckors körkortsutbildning kan bli framgångsrik ur trafiksäkerhetssynpunkt endast under den förutsättningen, att den blivande bilförarens allmänna sätt att umgås med människor präglas av ansvar, omdöme och hänsyn.
Dieten
Det är hög tid att allmänheten genom moderna informations- och reklammetoder får upplysning om sambandet mellan våra kostvanor och de vanligaste sjukdomarna, bl. a. hjärt- och lungsjukdomarna samt tandsjukdomarna.
Den fysiska träningen
Fysisk träning är sannolikt den billigaste, effektivaste och för medborgaren på längre sikt den allra behagligaste metoden att pressa ned det totala vårdbehovet. Den nuvarande situationen på detta område är långt ifrån tillfredsställande. En allsidig fysisk träning i den obligatoriska skolan och dess överbyggnader skulle betyda mycket för det allmänna hälsotillståndet. Vi vitsordar gärna idrottsrörelsens insatser på detta område. Men vid sidan av det stegrade idrottsintresset finns en tendens till ovilja mot fysisk ansträngning i allmänhet, som på ett ogynnsamt sätt påverkar hela vår livsföring och drar med sig en icke önskvärd konsumtion även inom andra samhällsområden än vårdområdet. ”Bilkonsumtionen” och storstädernas trafikproblem kan räcka som exempel. Samhället har all anledning att ta initiativ till en intensiv upplysnings och propagandakampanj med den bestämda målsättningen: ett ordentligt fysiskt träningsmoment dagligen för varje svensk medborgare från skolåldern och uppåt. Ett förverkligande av den målsättningen skulle sannolikt betyda jättevinster i form av minskat vårdbehov och ökat personligt välbefinnande, vilket i sin tur möjliggör ökade arbetsinsatser.
Psykiska hälsovården
Mentalsjukvården är måhända det tydligaste exemplet på svårigheterna att uppnå balans mellan vårdbehov och vårdresurser. De psykiska störningarna med tillhörande anpassningssvårigheter blir allt vanligare även hos ungdomen. En kraftig utbyggnad av skolväsendets kurator- och psykologverksamhet har ägt rum under senare år. Detta har utan tvekan varit värdefullt, men det har inte resulterat i en minskning av antalet elever i behov av speciell hjälp. För lekmannen förefaller det som om psykologerna stannade på halva vägen. Man analyserar orsakerna till störningarna i de enskilda fallen men avstår ifrån att säga något om med vilka medel själva orsakerna skall kunna elimineras i framtidens samhälle. Om man finner att den moderna miljön är alltför påfrestande, bör ansträngningarna att göra den mer människovänlig ökas. Det gäller miljön i hemmen, i skolan, på arbetsplatserna och under fritiden. Vi använder här ordet miljö i vid mening, eftersom den psykiska eller andliga miljön torde vara minst lika viktig som den materiella.
De psykiska störningarna tar sig ofta uttryck i människans önskan att komma ur sin situation, att fly den verklighet i vilken hon lever. Om denna tendens är särskilt stark i ett välfärdssamhälle av Sveriges typ, där ”verkligheten” är behagligare och bättre än på de flesta andra håll i världen, då borde vissa slutsatser kunna dras beträffande störningarnas djupaste orsaker. Det är uppenbarligen inte fråga om människans materiella villkor. Snarare gäller det hennes livsinställning och hennes frågor om livets mål och mening. Vi tror inte, att en diskussion i dessa frågor leder fram till några enhetliga eller gemensamma uppfattningar i religiösa eller filosofiska spörsmål. Men vi har med det ovan sagda velat antyda vår uppfattning, att det är föga realistiskt att utelämna livsåskådningsfrågorna, när man skall analysera de mentalhygieniska problemen. En diskussion om den moderna människans oro mellan företrädare för olika specialiteter och åskådningar är nödvändig. Tror man att oron skulle kunna tigas ihjäl, glömmer man måhända den psykiska hälsovårdens viktigaste faktor.
Alkoholbruket
Alkoholkonsumtionens inverkan på det totala vårdbehovet torde vara ganska dominerande [...] Mindre känt är kanske, att överkonsumtionen av alkohol är en vanlig bidragande sjukdomsorsak vid en rad olika kroppsliga och psykiska sjukdomar. Och om man studerar alkoholens roll som direkt och indirekt dödsorsak finner man, att enbart i Sverige kan man räkna med att alkohol dödar omkring 10—13 personer varje dag!
Systembolagets och kontrollstyrelsens främsta strävan synes vara att med minsta möjliga personal distribuera mesta möjliga mängd alkohol. Initiativ bl. a. från Västmanlands län i syfte att åstadkomma identifiering av missbrukare, langare och ev. underåriga köpare avstyrktes av systembolagschefen, vilket kan tas som ett uttryck för bolagets totala oberoende av medborgarinflytandet ute i landet.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en allsidig inventering av de företeelser i svenskt samhällsliv, som orsakar sjukdomar, psykiska såväl som fysiska, samt om utredning och förslag till åtgärder för att minska skadeverkningarna.
Stockholm den 21 januari 1972
ERIC ENLUND (fp)
C.-G. ENSKOG (fp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar